som vanligt sitter man här på jobbet i sin ensamhem. man hör kunderna ute på isen, man hör hur varje sten glider fram på isen, pang, där tog den i ett av hacken, duns, där trillade någon, "jaaaa, jippie" hör man plöstligt när någon satt en bra sten... så ser det ungefär ut.
Idag handlar det om brandmän från Trelleborg, och vem tusan tar sig från Trelleborg till Landskrona för att curla en lördagkväll? aja, antagligen dem.
de är faktiskt ganska så jobbiga, en vanlig genomgång tar en sisdär 10-15 minuter men idag var jag inte färdig förrän efter 25(!). De pratar hela tiden och om ingen väsentligt! de pratar brand och skriker hela tiden, tänt var här!

tyck lite synd om mig..

jag tycker i alla fall om Farah, hon är en underbar vän!