Det var måndagen den 8:e oktober 2007.
Jag klev in genom dörren på mitt framtida jobb, givetivs nervös och spänd inför första dagen. Allting gick bra och folket på kontoret var hur trevliga som helst. Jag fick ett eget kontor (wow!) där jag blev placerad med en dator, en telefon och lite annat smått och gott. Där satt jag. Efter några dagar var det som man gjort jobbet i hundra år, det mesta satt redan och jag kände mig duktig, lättlärd. Under årets gång har det såklart dykt upp några mindre incidenter som man såklart löst, först försökt på egen hand, sen med hjälp av världens bästa kollegor. Det är mycket som har hänt på ett år när man tänker efter, inte bara som har med jobbet att göra, utan i allmänhet. Flyttat med mamma och pappa, sagt upp sig från extra jobbet, fyllt år, saknat några av sina bästa kompisar (snart så!), köpt lägenhet, vilket är den största förändringen och såklart mycket annat. Livet är verkligen en karusell som alltid bjuder på nya överraskningar, både positiva och negativa.

Idag, onsdagen den 8:e oktober 2008 sitter jag fortfarande på mitt kontor. Nu säger jag mitt kontor eftersom det verkligen är min prägel som finns i rummet. Jag har köpt blommor som står och ser fina ut i fönstret, jag har massor med bilder på alla underbara vänner, familj och djur, jag har min alldeles egna Landskrona mugg som står bredvid datorn dag in och dag ut. Den har varit "min" sedan första dagen. Jag har min dagliga Metro tidning, som jag stannar och hämtar upp vid torget, liggandes sidan om mig och jag stortrivs. Alla dessa rutiner kanske låter urtråkiga, men jag tycker helt tvärtom. Det är en säkerhet. Utan rutinerna är inte jobbet det samma.
Rutinera gör jobbet.
Jag minns den 8:e oktober 2007 som det vore igår, och det är bra.
Tiden går fort när man har roligt.