Gäsp


För att vara tisdag är jag ovanligt trött. Förkylningen biter sig fast i kroppen och fast det känns som den är på väg bort, tar den ändå på krafterna. Jag springer stup i kvarten och snyter mig och några minuter senare är det likadant igen. Åh, vilket världsproblem.
Jaha, dagen rullar för övrigt på i samma anda som vanligt, snart är det dags för hemgång.
Eftermiddagen lär spenderas utomhus och troligtvis i Mattias koloni, där jag och Jonas tänkte hjälpa till lite grann med sakerna som behöver fixas, fast det kanske är mansgöra? För jag har inget mot att ligga i gräsmattan, med kall dryck och läsa en bok, gärna för mig.  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback