Idag är det söndag och dagen är snart slut. Jag har ändå hunnit med en del, besök hos Morfar tillsammans med pappa, bytat kolsyrepatron, handlat nya fina blommor till lägenheten, tvättat och städat. Precis vad man ska göra på söndagar kanske? Nu har vi precis kommit innanför dörren efter en smarrig middag hos Jonas kära föräldrar, grillat, bearnaiesås och sallad. Nu blir det mjukisbyxor och några avsnitt av Six Feet Under.

Imorgon är det ny vecka och det innebär att nedräkningen till några dagars ledighet har börjat. Sju arbetsdagar sen är jag och Jonas lediga några dagar. Tanken är att vi ska övernatta i Köpenhamn en natt, shoppa och äta gott men inget är bokat än så vi får se vad vi känner för.

En annan nedräkning, något mer sorglig men ändå fantastisk är den att älskade, älskade Kajsa flyttar till Odense och får påbörja sin dröm att bli läkare. På onsdag är det dags. På onsdag flyttar hon. På onsdag har jag inte längre henne i stan, inte ens i samma land. Jag är så otroligt glad för hennes skull men jag kan ändå inte låta bli att vara egoistisk, vad ska jag göra utan dig, K? ♥
Usch, jag tycker inte om sånt här. Det är alldeles för många som är långt ifrån mig. Liziz, Emelie, Ullis, Dannis, Olle. Jag antar att man får försöka hitta det positiva, men just nu känns det bara skit.