På tåget hem. Hem från socionomutbildningens sista uppgift och redovisning. Sista någonsin. Det är lite svårsmält om jag ska vara ärlig. Handledaren avslutade redovisningen med att säga att samtliga är godkända utan komplettering. Vilken befrielse men alltså, är jag klar nu? 3,5 år är över och nu börjar jag bli känslosam. Jag kan minnas första dagen som den var igår. Jag stod där med min Kånken väska och letade efter en person som såg snäll ut och som jag kunde "följa efter", haha. Jag hittade Maria, och idag har vi utvecklat en jättefin vänskap som jag är så glad över. Yasmine, lina, Marlene för att nämna några..dessa fina människor. 

Jag kommer sakna plugget utifrån de vänner man fått men i övrigt så är jag rätt klar. Jag vill ha struktur, hitta en bra vardag och för att vara ärlig, tjäna pengar och komma vidare i livet. Plugget är härligt på sitt sätt med föreläsning, eget ansvar och allt det där men jag är redo för allt det andra. Slippa ha fokus på två saker samtidigt eftersom jag jobbat extra under princip hela utbildningen. Jag är nog mer en jobbmänniska och därför gör det mig ännu mer stolt att jag har klarat av utbildningen utan större problem. Visst har jag fått bita i det sura äpplet ett antal gånger men jag har kommit igen och gjort om och gjort rätt. 

Nu väntar två dagar av total ledighet och jag ska njuta, njuta och njuta för att sedan fira den här tiden i mitt vid tre tillfällen. Torsdag med några från klassen, fredag med familjen och sen slår vi till på stort med en härlig fest med alla nära och kära på lördag. Åh det är härliga dagar som väntar. 

Nu blir det en dusch och sen ska jag krypa ner under täcket och njuta av det här. Det är en stor grej och jag ska ta tillvara på stunden och ge mig själv en klapp på axeln.